Torsdag 28 - söndag 31 augusti
Träffen blev observationsmässigt en katastrof. Inte en enda natt gick det att observera. Men, att få träffa alla andra “galningar” och höra deras berättelser och upplevelser är helt fascinerande. Att få skrapa lite på ytan av den enorma kunskap de förvärvat genom åren är faktiskt en ynnest. Det slår mig även att det inte verkar finnas någon som har exakt samma inriktning till astronomi som någon annan. Att det skulle finnas så många grenar trodde jag absolut inte när jag började med “Stjärnskådning”. Tar med mig inspiration, kunskap, ett par nya bekantskaper och linkar hemåt med husbilen.
Torsdag 28 augusti klockan 04.45
Öland, Ottenby
Efter tidigt besök i skogen så upptäckte jag att någonting sken i Öster. (Det var inte Betlehems stjärna.)
Venus med Nikon 10x42
Jupiter och Callisto med Nikon 10x42
Med Celestron 15x70 även Ganymedes. Båda månar positionerade kl 8.
Jupiter och Callisto med Nikon 10x42
Med Celestron 15x70 även Ganymedes. Båda månar positionerade kl 8.
Kul sätt att starta Sagittarius på, Det var mulet och regnade igår, så det var nog inte många uppe och observerade i natt.
Tisdag 26 augusti
Med husbilen packad till tänderna med teleskop, kikare och monteringar bär det av mot Sagittarius träffen på Öland. Ur högtalarna strömmar traditionsenligt Adolphson & Falks tidiga album och nu ska den riktiga astro säsongen hoppsparkas igång! Ända till Kalmar där ett av bromsbeläggen beslutar sig att släppa från sin metallplatta. Resten av resan går ut på att inte bromsa och hoppas på att det inte var något värre som hänt. Det är något med ljudet av metall mot metall som går raka vägen genom ryggraden upp i smärtcentrum av hjärnan.
Kvällen tillbringas i alla fall i gott sällskap av min gode vän Niclas, några glas rom och ett par Seestar S50 på Ottenby vandrarhem under en delvis molnfri himmel. Fint ändå!
Augusti, före Sagittarius
Den nya monteringen och Evostar 72 fungerar riktigt bra, lite för bra. Inga problem, inget att förbättra eller utveckla, trååååkigt. Det är nu jag börjar fundera på min astronomiska nemesis: Ritchey-Cretien 154 mm reflektor, teleskopet som fått mig att sluta med astronomin två gånger och fått mig att gå raka vägen in och beställt en refraktor en gång! Ursprungligen inköpt för astrofotografering med hög förstoring, men jag har aldrig fått till kollimeringen på den. Skulle det kanske gå att kollimera den gott nog för visuell observation?? Det är ju ändå skillnad på 72 mm ljusinsläpp och 154…
Efter återställning av fokuserare, borttag av förlängningsrör och grundkollimering med Ocal kollimator lyckas jag faktiskt få till en hyfsad inställning. Jag inser att det inte går att få det bättre om man inte är två personer, en som skruvar och en som tittar. Den får alltså följa med till Öland ...på nåder.
Juli
Febern inför Sagittarius-träffen på Öland drabbar mig varje år vid denna tid. I år tänkte jag fokusera mer på visuell observation än fotografisk, men naturligtvis ska jag sätta upp både foto-riggen och Seestar så de får tugga och gå under tiden… Det går ju inte att låta bli. Problemet är att jag inte har någon annan montering än den högst opålitliga iExos-100, som jag dock snott tripoden av för att bygga mitt parallellogram. Det får helt enkelt bli en ny montering! Efter att ha inventerat behov, önskningar, viktkrav och prestandabehov, så är det ändå till slut plånboken som bestämmer att det blir ett Skywatcher EQ-AL55i. Det ska tåla 10 kg vilket borde räcka för mina visuella drömmar. Planen är att den nya monteringen ska få bära min pålitliga lilla Evostar 72 ED som aldrig svikit mig, den får en ny diagonal från Baader med click-lock bara för att den är mig så trogen.
Fredag 20/6
Så här blev det!
Lite stolt är jag ändå. Mest över att jag byggt något som fungerar. 😜
Torsdag 19/6
Det är inte kugghjulen som snurrar nu, det är bultarna i alla leder som ska vara justerbara för att ge rätt motstånd vid förflyttning. Jag vill inte limma eller svetsa fast dem eftersom jag vill kunna plocka isär ställningen. och jag vill inte tappa bort en trettons nyckel varje gång det ska användas, vilket skulle hända, det vet jag. Lösningen blir hembyggda brickor med uppböjda kanter som greppar bultskallarna. Dessa ska limmas fast med epoxy så de inte roterar med bulten. Denna dag tillbringade jag med att rugga, rengöra, limma, testa, byta lim och göra om. Limmet ville inte ha den häftningsförmåga på aluminium som jag ville att den skulle ha. Till slut borrade jag små hål i dem och limmade en kort bit ståltråd i hålen. Grundju. I morgon är det midsommarafton och sommarsolstånd(nästan). Nu vänder det! Vore passande med parallellogram-premiär också…
Onsdag 18/6
Det rackarns parallellogrammet håller på att bli så fint att jag måste anstränga mig vid byggandet. Kanter ska slipas, bultar kapas till rätt längd, trädetaljer slipas och fuktskyddas, det tar tid. Å andra sidan finns det ju inte ett skit på himlen att titta på så det får väl ta tid då.Nu har stunden kommit att räkna ut motvikter och kapa “rören” i rätt längd. Jag mäter, justerar, balanserar och mäter igen. Justerar igen, mäter balanserar, byter till lilla kikaren och gör allt igen för att bägge kikarna ska passa. Sedan kapar jag, för kort.😭 Den återstående delen av “röret” var så långt att även den lätta vikten blev för mycket för mig att uppskatta och kompensera för. Piss å pest å senapsgas. Det var nu jag insåg att stjärnorna ville att jag skulle blänga på dem, för plötsligt minns jag en förlängningsstång för motvikterna till min EQ6:a. Tänk om det är samma gängor på den som det är till de motvikter jag tänkt använda från iExos-100 monteringen? JEPP! Den hade även ett hål som gjorde att jag kunde göra infästningen enklare, mer hållfast och snyggare. Nu är man kung igen, för en sekund, tills nästa problem uppstår...
Lördag 14/6
Biltema to the rescue! Det finns aluminium”rör” (dom är fyrkantiga) på biltema som inte kostar så mycket alls. Dessutom kan jag kapa dem i bandsågen och slipa dem på bandslipen! Jag fick dock konstruera om lite eftersom det inte behövdes så många armar längre. Det stora problemet var dock det gångjärn som kikar-infästningen ska röra sig horisontellt i, stört omöjligt att hitta en så enkel lösning att köpa. Det slutade med att jag fick bygga ett själv av aluminium-“rören”. Halvvägs in i bygget faller min blick på min lilla refraktor som hamnat i en låda efter en uppgradering. -Det är ju ett fint litet teleskop det där, hmm, undrar om det går att skruva fast det på parallellogrammet? Hur blir förstoringen, blir det för skakigt? Väger det för mycket? Och vips så hade ett nytt sidospår uppstått. Måste undersökas!
Fredag 13/6
Kanske skulle ett sånt där parallellogram funka bättre? Fast dom är ju så hiskeligt dyra. Kanske man kunde bygga ett själv? Undangömt i boden har jag ett sönderblåst depåtält som jag skulle kört på tippen förra året, stagen i det skulle passa ypperligt, ju. Efter att ha byggt en infästning i trä mot en teleskop-tripod skulle jag bara kapa till balans staget och armarna med vinkelslipen, det gick väldigt lätt, alldeles för lätt. Tjockleken på materialet var så tunt att det knappt gick att mäta, och med tanke på att jag skulle hänga på 5-6 kilo i ändarna så… Gonatt.
Torsdag 12/6 2025
Nåja, på´t igen, man kanske inte behöver kunna allt när man börjar. Dax att njuta lite grann i okunnighetens ljuva töcken. Här ska “splittas” dubbelstjärnor och analyseras färger! Tänkte jag…sedan slog biologi mig på fingrarna. Det visar sig att astronomi även i sin enklare form ställer vissa krav på utövaren, att andas till exempel, att hjärtat ska slå är ett annat exempel. Att då spänna fast en kikare mot denna patetiskt ogenomtänkta kropp ger …rörelse. Min hemsnickrade kikarställning kaaanske inte är det ultimata verktyget för att separera två stjärnor hundra ljusår bort. För#¤&djä#aski&helv!&te.
Onsdag 11/6 2025
Min skalle dillade i mig att ge dubbelstjärnor och binära stjärnsystem lite uppmärksamhet. Om jag nu har ett smidigt system med kikaren skulle det vara kul att jaga något annat än galaxer, globulära stjärnhopar och nebulosor. Kikaren kommer ju aldrig att ge den visuella effekt som en kamera kan, men känslan av närhet och förundran kan å andra sidan inte kameran komma i närheten av. Dubbelstjärnornas värld satte mig omedelbart på skolbänken igen, eller snarare dagis. Det är otroligt hur mycket forskning och uträkningar som gjorts om hur dessa stjärnor påverkar varandra, omloppsbanor, gravitationseffekter, färger, avstånd, massa… … … Min hjärna gick omedelbart in i skyddsläge och stängde ner, jag somnade som en stock.
Söndag 8/6 2025
Veckans tankevurpa: Hur många gånger har jag inte balanserat teleskop så att de ska gå att hantera och motorer inte ska överbelastas? Det vore kanske inte för mycket begärt att det någon gång skulle falla mig in att göra samma sak med kikare??? Idiot! Det är inte SÅ konstigt att min kikarställning varit oregerlig som en katt i koppel. Om man bara vänder på vinkeln som håller fast kikaren så uppnås nästan perfekt balans på den stora kikaren.
Lördag 7/6 2025
Nu har till och med månen gått och gömt sig. Fullmånen stryker bara horisonten innan den beslutar sig för att ducka för både kikare och kamera, suck. Det råder astronomisk svält och öken för tillfället. Men…man kan ju alltid pyssla och planera 🙂. Daggbordet, eller anti-daggbordet rättare sagt, är färdigt, nästan… Det finns ju alltid utrymme för förbättringar. Två batteridrivna baklysen till cykel kan ju till exempel fungera som belysning under filten. Kanske kan datorer, papper och skyddsluckor få en torrare miljö? På tal om papper så hittade jag ett sånt där “dragspels”arkiv på biltema som nog kan fungera till utskrifterna från SkyTools jag planerar använda till stjärnhoppning. Tror inte biltema har en aning om att de är en astronomisk tillbehörsbutik.
Onsdag 4/6 2025
Modifierat ögonmusslorna på nya kikaren. Plockade bort ringen som gör att man kan flytta ut dem från okularet och limmade tillbaka musslorna så att skyddet passar. Det blev riktigt bra, snoken får plats mellan dem nu. Klippte även till ett par sidoljusskydd av tunn cellplast som jag fäst runt okularet. Bytt brickor på kikarstödet till metall, hoppas det håller mot lite bättre. Något som jag tänkt på är daggskydd för ett helt bord när man ska observera, det blir så jäkla blött efter ett tag och även om allt tål vatten så är det inge kul när man ska plocka in allt. Just nu lutar det åt att göra en ställning av pvc-rör och vinkelkopplingar som fästs vid bordet med kardborre. Åsså kastar man en vanlig fleecefilt över. Det funkar ju som ljusavskärmning med… Vi får se.
Tisdag 3/6 2025
Idag kom den nya kikaren, en Celestron Skymaster 15x70 Pro ED. Den var hemskt tung (2kg) och jag märkte direkt att det var något mysko med de stora ögonmusslorna, jag fick knappt in näsan mellan dem. Minns att jag sett någon modifikation på nätet som jag får besöka igen… Men optiken var bra! I alla fall vad mina otränade ögon kunde avgöra.Vid montering på mitt kikarstöd inser jag att det måste styvas upp en del, kikarens vikt gör att allt måste vara stabilare. Teflonbrickorna är det första som åker. Fick i alla fall komma ut en sväng och testa den på månen som var täckt av tunna höga moln, ingen bild idag alltså, men det var fantastiskt att se kratrar och bergskedjor på månen. Nöjd å glad.
Måndag 2/6 2025
Funderar en hel del på stjärnhoppning med kikare och jag inser att jag nog måste lära känna kikaren på natthimlen så att det blir mer intuitivt att flytta sig i vinklar och framförallt grader när man observerar. Synd att det inte finns någon natthimmel att öva på just nu, morr. Om 19 dagar vänder det!! Min andra fundering är hur i h-e man ska veta om man hittat rätt? Jag minns detta från tidigare försök med kikaren: det var ju fint å vackert, men vad är det? Lite bekräftelse sitter ju aldrig fel. Hittade en rekommendation på nätet om ett program som heter SkyTools, men det är dyrt, nästan 2000 spänn. Som tur är så hade jag köpt det redan 2021, så det blev “gratis” tjohoo! SkyTools är framförallt en planerare som är väldigt avancerad, men man kan även få ut bilder, både översikt på vad man ser med ögat och vad man ska se i teleskop/kikare, dessutom kan man skriva ut dessa i pappersform direkt. Stor lycka! Mejslade in en bild på månen dag 6 mellan hundpromenad, solnedgång, moln och läggdax.
Söndag 1/6 2025
Idag tog jag äntligen mod till mig och gjorde rent min 16 tums dobson-spegel. Det gick bra, det krävdes ingen större rengöring, det var bara en yta som låg ovanpå som försvann med diskmedel och bomullstuss. Sköljde efter med destillerat vatten. Puh! Sommarförvaring av teleskopet påbörjad, tänkte först plocka ner astrofoto teleskopet men insåg att det mår bättre där det sitter än i snickarbon. Det blev en extra sopsäck över istället för att UV-skydda ordinarie skydd.
Lördag 31/5 2025
Läste att det skulle funka väldigt bra med ett monopod stativ som stöd när man använder kikare att observera med, så jag skruvade fast ett Swiss Arca fäste på undersidan av mitt nya kikarstöd. Det krävdes några extra hål i fästet, får se längre fram om det kan vara till hjälp.
Fotograferade månen dag 4. Mare Fecunditatis är nästan helt framme nu. Det går undan där uppe på månen!
Fotograferade månen dag 4. Mare Fecunditatis är nästan helt framme nu. Det går undan där uppe på månen!
Fredag 30/5 2025
Ännu en stjärnklar kväll, utan stjärnor dock eftersom det är så ljust, men man kan ju titta på månen igen. Nu har månen kommit till dag tre och det är Mare Crisium som framträder tydligt på övre “högra” delen av månen. Passade på att fotografera med systemkameran eftersom jag fått för mig att göra bilder av alla månens faser, vilket kommer att ta tid… Använder ett 400mm objektiv som jag tycker blir lite bättre än med Seestar S50.
(ISO100, 1/80s, f9)
(ISO100, 1/80s, f9)
Torsdag 29/5-25
Grogarnsberget Östraste Gotland
På utflykt med fru, hund och husbil fick jag testa mitt nytillverkade kikarstöd på vår närmaste granne månen. Trots att det var strax efter solnedgång och himlen inte var mörk på något sätt så blev dessa 15 minuter något magiskt! För första gången for inte objektet runt som ett gäng pingpongbollar på droger. Satt jag i en vilstol blev det nästintill helt stilla och jag kunde se kratrarna Langrenus, Vendelinus, Petavius och Furnerius. I mitten på Petavius syntes även Rimae Petavius. Månen var bara 2 dagar gammal (från nymåne) så terminatorn låg helt rätt. Kikaren jag använde var en Nikon Prostaff 7s, 10x42.
